Jag ser hur mina barn bygger upp och förstör om vart annat. Att det har en poäng för att repetera olika saker kan jag förstå. Men ofta nog är det mer fråga om att förstöra saker som inte låter sig repareras. Hoppa på snödroppar, hacka kniven i bordet.
Jag har själv ett svagt minne av att det var kul att förstöra, när jag var liten. Men varifrån kommer behovet av att förstöra? Det synes inte ha något syfte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar